Ja så var det då helt plötsligt 2017. Jösses vad fort tiden
går och av någon anledning går det bara snabbare och snabbare.
Owe och jag har haft en fantastiskt lugn och fin Julhelg.
Tror inte att jag någonsin har haft det så här. Barn, barnbarn, X et med fru
och Idas svärmor var här på lite julmat eftermiddag/kvällen innan Julafton.
Sedan har vi faktiskt varit helt själva och inte haft några ”måsten”. Michelle
(Leasys matte) och Martin var här en sväng på Juldagen så vi kunde planera lite
kommande valpplaner (dom kan du läsa om under fliken valpplaner 2017) och vi
var på fika hos Isi och Ann en kväll annars helt lugnt. Fantastiskt skönt om än
ovant. Livet snurrar ju normalt sett ganska fort och att då bara lata sig är
väldigt ovant. Mellandagarna var det jobb men väldigt skönt att hinna ta tag i
det som i normala fall släpar efter. Imorgon vardag igen och livet börjar om
som vanligt.
Igår fick vi ett samtal som vände allt lite upp och ner. En
tidigare chef till mig och Owe avled alldeles för tidigt nu i Juldagarna. Den
bästa chef jag någonsin haft, hårda nypor om det behövdes men en som man
verkligen kunde lita på och som hade full tillit till sin personal.
Vi kommer
sakna dig Janne!
Torsdag innan jul så opererades också en mycket god vän och barndomskamrat för
en tumör. En annan barndomskamrat dog av en olyckshändelse i början av
december. Livet är för kort och allt är inte jobb, hur kul det än är. Kanske är
det ålder som pratar till mig men jag har beslutat mig för att börja välja bort
saker som faktiskt inte är nödvändiga och som jag oftast gör för att hjälpa
eller tillfredsställa personer runt mig. Dags att börja prioritera det som
verkligen betyder något.
God fortsättning på 2017 så hörs vi igen.
//Anna
