Bloggen

Så var valparna 3 dygn och fram till i morse har allt varit
bra. Tres lugn, trygg och fin. Har varit svårt att få i henne mat men jag har
inte varit jätteorolig eftersom hon druckit skapligt bra. Så i morse var hon
orolig, pep, valparna pep, hon bäddade utanför lådan och ville bära ur valparna.
Vi vägde valparna och konstaterade att några av dom inte gått upp till
födelsevikt ännu. Jag är väl kanske inte den lugnaste kennelmamman så
naturligtvis blåste jag upp det ena hemska scenariot efter det andra (ja jag
vet att jag är korkad………) Nåväl iväg till Jönköping och köpte fler burkar ”Recovery”
till Tres. Fett burkfoder för återhämtning och ”Babydog milk” för
säkerhetsskull. Innan jag åkte la vi på en ordentlig skiva över valphagen så
att det blev ett ordentligt ”gryt” innan har jag haft ett lakan men inte fått det
riktigt att vara på plats. När jag så kommer hem är allt lugnt, Owe hade vägt
den minsta som inte gått upp alls och nu hade hon ammat och vägde 30 gram mer
än på morgonen. Så summa summarum, jag 500 kr fattigare men väldigt mycket mer
välmående.

Så kom dom då valparna med Sox som pappa och Tres som mamma. Det hela startade igår vid lunchtid med att Tres bäddade hysteriskt. Jag tempade henne på eftermiddagen och då hade tempen sjunkit rejält 36,3. Eftermiddagen kvällen
förflöt och jag tempade igen vid 20.00 tiden. Fortfarande lågt. Ok, då kommer dom kanske inte förrän på morgonkvisten. Tji fick jag 24.15 kom första valpen och sedan matade det på tills alla 8 var födda kl. 04.00. Moderskapet triggade in direkt på Tres och hon ville ha alla valpar nära, nära. Bra och lite “grisigt”…………. Hon tvättade, bar, bäddade och ville helst ha dom mellan bakbenen vilket resulterade att efter varje ny valp var alla blöta igen. Nåväl nu är det förmiddag 21 mars och det är lugnt i valplådan. Alla äter och det är harmoni, jag ska snart gå ner till dom och ta en ordentlig titt på var och en.

Så var vi då hemma efter en
spännande resa till Holland för att para Tres. Vi stack iväg fredagen den 18
januari och tog en övernattning i Tyskland på vägen ner. En härlig resa i
strålande sol på lördagen där vi stannade och rastade hundarna på dom
fantastiska bankarna som ”håller ihop” Holland. Så vackert och man kan inte
annat än förundras över detta gigantiska bygge som är flera mil långt med E22
gåendes över.

Vårt hotell i Holland var
jättemysigt, men jag hade gjort en dunder miss……… Trodde jag hade bokat ett
hotell på riktiga ”bonnvichan”, men icke. Det låg mitt i centrum av
en riktig turistfälla, typ Smögen. Skit samma det är ju inte direkt
turistsäsong i januari så det var lugnt och skönt i alla fall, om än lite
bökigt att rasta tre hundar morgon och kväll. Bilden nedan var varför jag
trodde det låg lite avskilt.

Holland är ett häftigt land
på många sätt inte minst med allt vatten överallt. Att köra på en skapligt stor
väg och rätt som det är bli omkörd av en båt………….. inte direkt en eka

Nåväl på söndag träffade vi
Shirley, Ben och deras dotter Michelle så att Sox och Tres fick träffa varandra
för första gången. Tycke uppstod och vi fick till en parning.

Vi hann också med lite
vallning på deras trevliga får och träffade Michelles unghund Mick och Sox son
Tex. Vilka talanger………… Mick lika gammal som Cam och en riktig
”spjuver” en härlig hund och rolig att se med fåren.

Tyvärr fick vi inte till några foton på
Mick och Sox men filmen när Mick vallade får för tredje gången i sitt liv
hittar ni här.
https://www.youtube.com/watch?v=lJBs9bcEo0M&feature=youtu.be&fbclid=IwAR0urCAQWin9eFQbwBPyerOChwjuyYJU7qULx_I3gv_gTDC1-JRT35F9Na0

Vi fick inte till någon
mer parning, provade en gång till på tisdagen men det gick inte. Så onsdag
morgon rullade vi hemåt. Stannade för en ficka hos Anneke de Jong på JJ Ranch
och därefter ytterligare en hotellnatt i Tyskland innan vi kom hem torsdag
kväll. Så en hel vecka med roligheter. Nedan lite bilder på vallningen.

Hörs igen, säkert efter ultraljudet.
//Anna

Man kan ju inte med bästa vilja i värden påstå att jag är en flitig bloggare
Ska försöka mig på att sammanfatta höstens alla händelser och jag tror vi startar i Colorado.

Vi har varit på många platser i USA men Colorado tog nog priset, med råge……. Så fantastiskt! Jag har nästan inte velat prata om det för den resan var så fantastisk och går inte riktigt att beskriva. Vilken natur!
Tävlingarna var som vanligt kul, dock ganska svårt att ha överblick. Roliga djur (eller inte…..) fåren var nedhämtade från bergen någon dag innan tävlingsstart så dom var räddare för människa än för hunden. Inte enkelt för orutinerade hundar. Nötkreaturen var mkt bra och det var kul att dom var så många. Inga djur gick mer än en ggr/dag och efter tre dagar byttes alla djur ut. På finalen hade man varit i mitt tycke ganska taskiga när dom hade fyra honor och en hane, innebärande att du alltid hade en som bröt sig ut. Vi fick iaf se en bra final, många duktiga hundar och förare.

Såklart var vi även i många roliga affärer. Amerikanska motsvarigheten till Granngården. Hönsfoder samsades med gevär och pistoler. Friluftsbutiker med eget Pariserhjul INOMHUS!
Sen var det det där med naturen…………. Klippiga bergen, slätter med 1000 tals kor & hästar o.s.v. o.s.v.
Det här är bara ett pytte litet axplock och till Colorado åker jag gärna igen.

När vi sedan kom hem var det på allvar dags att börja jobba. Blev lite stora affärer och man blir så glad när våra kunder ser fördelarna och litar på mig, företaget och ser nyttan. Så kul! Har hänt massor av roligheter och jag är så glad och tacksam att jag har fått möjligheten att börja på Ugglo. Mycket bra produkt, trevliga kollegor, en fantastisk framtidstro och nu i januari börjar min fd. kollega Morgan Andersson som försäljningschef. Blir så himla bra det här

Sedan är ju inte livet bara roligt. I slutet av november så dog vännen Denny efter 8 månaders kamp mot cancern. Vilken kamp, att han sedan tog sig till SM i skydd i slutet av augusti är bara helt ofattbart och dessutom kom på femte plats. Helt galet, vilken prestation! Med en vilja av stål och pannben av gjutjärn så…………. Begravningen i mitten av december var så fin och så många hundvänner fanns på plats. Niklas sång berör på ett otroligt sätt och du kan höra den om du följer länken https://www.facebook.com/lotta.olsson.908/videos/10158802773261515/

Men det är så här jag mins Denny.
Nu hoppas vi på ett bra 2019 som för vår del börjar snart (hoppas jag) i Holland där Tres ska paras med Sox. Håll tummarna för att hon SNART börjar löpa.
Ha ett fantastiskt 2019 alla.
//Anna

Sommaren 2018

Vilken underbar sommar vi haft och har, den är ju inte slut
ännu. Ska försöka ge en liten resumé av den.

I början av juni kom några av mina gamla arbetskamrater hit
och vi hade en liten återträff. Så roligt vi hade och det var så kul att träffa
bl.a. Amelie igen som försvann hastigt och lustigt hösten 2017. En träff som vi
definitivt måste göra om.

Helgen efter var det dags för mina barndomskamrater Ann F.
Katta & Eva att komma hit. Owe passade på att åka till Nora för att fira
Casper och Gustav som tog studenten. En tjej helg med besök hos Madame Lutuss
m. mm. Vad skönt det är med gamla vänner som inte måste ha en förklaring utan
allt är på något sätt nu som det var då. Älskar er!

Sedan var det Felix tur att ta studenten och Melvin slutade
nian. Stolt mormor fick se Felix få stipendium.

Vi blev bjudna på fin middag på Björkhaga Pensionat av Denny & Lotta. Vilken underbar kväll och vilken mat………

Hux flux var det sedan midsommar som vi firade i lugn och ro. Isi och Ann Awes var här på lite mat annars var det en lugn helg.

Direkt efter midsommar kom Axel, Louise, William och Wilja
hit för Axel skulle hjälpa oss med altanen. Vet inte riktigt hur man tackar när
vi får en hel veckas hjälp. Den hade inte varit klar ännu utan den hjälpen.
TACK!

Min syster Katarina (Nina) har också varit här några dagar
och vi hade invigningsfest av altanen med Berit, Stig, Göran, Ulf, Ingvor &
Nina. En riktigt rolig kväll.

Anders, Maria, Elina & Gustav var här några dagar och hjälpte bl.a. till att stapla ved.
Samtidigt var Lena här för att valla lite.

Efter det bar det av till Kroksbo och vallningkurs med Trish
Alexander. Gick för henne förra året och i år var det om möjligt ännu bättre.
Stora framsteg blev det för Cam. Solveig filmade mig vid några tillfällen
(ligger på Youtube https://www.youtube.com/channel/UCBW9kGQuFwMp1PMCfPc1Brw
) och ibland är det rent av plågsamt att se sig själv. Efter denna tredagarskurs
åkte vi till Lena och Stig Stangvik tillsammans med Solveig och Arne Bjørnholt
från Norge. Supertrevliga dagar med god mat, vallning och bad. Sedan bar det av
till Kroksbio igen för tävlingar. Hade anmält mig till Post Advance på både kor
och får men efter moget övervägande så strök jag mig från båda. Var stockhandler
istället och fick super bra träning. Vi tävlade Farm Trail dagen efter och vi
gjorde bra ifrån oss. Q och en andra placering.
Fler bilder kommer att ligga i under fliken Foto.

Mellanlandade hemma och sov en natt. Därefter 60 års fest
hos Gunnar och Reneé. Wow vilken kväll, så trevligt och gott.

När vi kom hem ”på riktigt” så kom Owes son Pelle med fru
Camilla.

Mycket bada har det blivit i sommar och jag är så tacksam för all hjälp vi fått från så många håll. Barnbarn som spontant kommer fast dom är i tonåren. Barnen som kommer samt vänner och bekanta. TACK!

Nu är vi själva igen och ska ta det lite lugnt fram till kennellägret
som startar på onsdag. Men det får ett eget inlägg.

//Anna

Livet tar ibland väldigt konstiga vändningar och vårt liv
har varit minst sagt turbulent sedan mitt senaste blogginlägg.

Borde skriva mycket mer om USA resan men det får bli vid
senare tillfälle. Ni som är medlemmar i SASK har en bra sammanställning skriven
av Lena Stangvik i sista numret av Aussietidningen. Den dagen jag får fiber kommer foton också lovar jag

När vi kom hem från USA hamnade vi ju mitt i ett flytt kaos.
Inflyttade i huset men inte mycket mer. Tycker nog att vi kom i ordning
skapligt bra på ganska kort tid och före Jul kände vi att vi bodde i ett hem.
Hösten är alltid en intensiv period arbetsmässigt så jag är nöjd att vi hann så
mycket som vi gjorde.

Idag har vi 17 januari och väldigt mycket har hänt sedan
Jul. Bl.a. så är jag utan arbete och står nu till arbetsmarknadens förfogande.
Före helgerna var det fackliga förhandlingar angående missförhållanden som vi
anställda upplevde. Goda diskussioner följde och vi kände att nu kommer det att
bli förändringar till det bättre. Känslan var underbart skön när det väl blev
helg. 9 januari hade vi uppföljningsmöte via skype och summan av kardemumman av
det samtalet blev att både jag och min kollega Fredrik som bor i Blekinge och
har södra Sverige som distrikt fick avsluta våra tjänster ”på egen begäran”. Ska
inte trötta er med detaljer men det kändes ärligt talat för jäkligt. Nu har
första chocken lagt sig och det har varit både ilska, förtvivlan, hopplöshet
mm. mm. som rasat genom kroppen. Nu har jag landat lite och det känns faktiskt
ganska bra. Ni som känner mig väl vet att jag älskar att jobba och dom sista
åren innan pension hoppas jag har nya utmaningar med sig. Nu letar jag efter
något, heltid, deltid, ibland tid, projektanställning, är egentligen öppen för
alla förslag. Fastanställning är inte nödvändig eftersom jag från maj i år
faktiskt kan gå i pension om jag vill. Nu ska Owe och jag renovera färdigt i
huset, byta panel på garaget och bygga en ny altan. Dagarna blir ljusare och
att sysselsätta sig är inga problem, vem vet det kanske t.o.m. blir lite
hundträning.

Morsning till nästa gång.

//Anna

Så var vi då i USA. Resan startade tisdag eftermiddag med
resa till Eskilstuna och övernattning hos Lena och Stig i Ärla. Efter några
timmars sömn bar det sedan mitt i natten av till Arlanda och flyg över till
Staterna. Resan gick bra och vi fick ut vår bil och resan startade mot New
Orleans.

Första stoppet och övernattning var i Lake Charles, då var
vi möra efter att ha varit vakna 26 timmar bortsett från några timmars sömn på
planet. Dagen efter bar det av ner till New Orleans. Vilken underbar
upplevelse. Vi hittade ett kanon hotell mitt i Franska kvarteren, lyhörda och
små rum men vadå, mitt i smeten. Fantastisk upplevelse och jag är så glad att
vi åkte dit.

Igår åkte vi uppåt igen och följde småvägar i träskmarken.
HÄFTIGT! Vi såg även en påkörd Krokodil (Alligator?) inte så man vill gå ut på
vägkanten och kissa direkt……..

Idag lördag ska vi åka till Galvestone ett litet samhälle på
en ö just vid Mexikanska golfen och senare på dagen bär det av till Bryan där
tävlingarna är.

På återhörande.
Anna

Nu är både Korrarp och Torpet Ljunghem sålt. Vi fick det vi ville ha för husen och är jätte nöjda att det gick fort och smidigt.

16 oktober skriver vi i Mullsjö och kan flytta in. Före det ska huset renoveras lite, med betoning på lite. Tyvärr kommer det att bli lite större saker som vi inte räknat med som så småningom måste åtgärdas. Elen i källaren MÅSTE åtgärdas omgående, här är det någon som jobbat på egen hand och det är förskräckligt. Vi hoppas att ”vår” elfirma kan komma i veckan och besiktiga samt förhoppningsvis åtgärda saken omgående.

Utsikt från framsidan på huset, här ska det sågas träd och buskar för att öppna upp ner mot sjön.
Framsidan
Baksidan
Gästhus
Lite bilder från ovanvåningen. Att göra innan inflytt…………… Måla vårt sovrum, måla och byta golv på mitt kontor. Blå heltäckningsmatta, nej tack.
Källaren ska tak målas, brädfodring av väggar samt in med nytt golv. På sikt måste tvättstugan göras om och en stor garderob färdigställas + bägge förådsdelarna.

Gästhuset
Blir nog bra när det blir klart och vi får ta det i den takt vi orkar. Bara vi kommer in och får känna efter så blir det nog bra

//Anna